ont ont ont

Idag mår jag inte alls bra. Mensvärk måste vara det värsta med att vara kvinna. Många gånger har jag blivit så förbannad och avundsjuk på mitt ex för att hon saknar livmoder. Hon säger nämligen att hon gärna skulle ta den smärta en menscykel kan innebära. Vilket visar hur lite hon vet om hur det egentligen är. Själv har jag kanske mer ont än de flesta. Är jag utan mina starka värktabletter ligger jag för det mesta storgråtandes under täcket. Kunde jag ge alla män en dags smakprov på den tortyren så skulle jag. Gåvan att kunna ge liv är inte något man får gratis, åtminstone inte om man är kvinna.

Nu är jag utan tabletter, men det är inte mitt fel. För bara 5 år sedan hade jag svårt att tro på min bror när han klagade på att sjukvården inte hjälpte eller ens lyssnade på honom. Nu är han tyvärr död, men jag har äntligen fattat. Det verkar inte som att någon inom sjukvården är intresserad av att lyssna på en patient som inte passar perfekt i mallen. En läkare sa att jag var fullt frisk, men skrev ut dyra mediciner i nästa andetag. En annan läkare sa att det finns ett flertal sjukdomar jag kan ha, men gjorde sedan inget för att undersöka vidare. Under de 6-7 år jag har gått till läkare för min ledvärk har jag säkert träffat 10-15 läkare, bara ett par av dessa har jag sett mer än en gång. Under de senaste 2 åren har samma läkare skrivit ut mina mediciner ungefär en gång per månad, men vi har fortfarande aldrig träffats. Det finns säkert många inom sjukvården som är fantastiska, men det verkar inte finnas någon som kan tänka självständigt om vad som är bäst för patienten.





R.I.P 
P-O Hedhult 1968-2008
Älskad son, far, bror, livskamrat och husse

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0