Muskelsammandragningar och borttappad hund
Uppvaknandet imorse var inte det mysigaste kan jag upplysa om. Musklerna i bröstkorgen drog ihop sig så att jag knappt kunde andas. Kan ha skrikit rakt ut, eller så ville jag bara det. Det var första gången jag vaknade, vid 6-7-tiden när älsklingen klev upp och gick iväg till jobbet. Efter det har jag vaknat ett antal gånger. Varje gång av helt otrolig smärta i bröstet. Antagligen har det utlösts av att jag rullat över på sidan i sömnen. Nåja, det har gått över nu.
Igår när jag och Milla skulle till ÖB och handla fick jag nästan hjärtattack. När jag skulle hämta upp Milla gick jag upp till henne, hundarna fick stanna i bilen. När vi kom ner igen så såg jag inte Kia någonstans när jag tittade in i bilen. Hade någon stulit henne? Men bilen hade ju varit låst. Hjärtat började slå lite fortare. Kollade mer noggrannt men hittade ingen Kia. Så jag öppnar bildörren på förarsidan och vad ser jag? Kia-gumman har klämt ner sig vid pedalerna. Hon vet att hon inte får vara på sätena (hon ska sitta med Noname i bagaget) så jag antar att hon försökt gömma sig för mig. Jag fick mig ett gott skratt, förpassade Kia till bagaget igen och så åkte vi. När vi varit på ÖB och handlat låg hon på precis samma ställe. Den hunden är inte riktigt frisk. Men hon slutar aldrig att överraska. 
Kia-gumman med bus i blicken.
Kom-ihåg: Lämna aldrig bilen på när Kia ska vara ensam där en stund. Det kan sluta med en skenande bil.
Vilken fin vovve :)
