Irriterande bloggar
Jag vill inte se foto på din lunch, middag, frukost eller något annat mål. Har sett alldeles för många bilder på havregrynsgröt med russin/hallon/sylt som ska göra bilden lite mer intressant. Tyvärr, gröt är alltid gröt. Och det är aldrig intressant.
Jag vill inte läsa om vad du ska göra. Gör det istället och skriv om det senare. Om det var något intressant.
Om du ska lägga in bilder från en fest eller annan social sammankomst - snälla! - välj ut de bästa två eller tre bilderna. Jag har annat för mig än att vänta på att mitt halvsega internet ska ladda upp ointressant bild efter ointressant bild.
Så är du just nu på väg att lägga upp ännu ett tråkigt inlägg på din blogg - lägg istället upp en sån här gnällig text om vad du inte vill läsa i andras bloggar. Jag har säkert glömt nått...
2/3 råttflock är tillbaka
Råttjakt
Jag har letat efter mina råttor. De har rymt från buren nån gång under morgonen och var de är nu... det har jag ingen aning om. Vi har flyttat på bokhyllor, krupit på golvet, dragit fram spisen och till och med vänt på soffan. Men inga råttor någonstans. Så om nån som läser det här är synsk så kan ni gärna informera mig i vilket mörkt hörn Mary, Shelley och Aurora ligger och trycker. Inte ens hundarna kunde lukta sig fram till dem.
Efter att jag hade suttit tyst och försökt lyssna efter de små medan jag läste i ungefär en och en halv timme så gav jag upp. Så jag satte ner buren på golvet och åkte hem. Förhoppningsvis kommer de bli hungriga och ta sig hem på egen hand. För jag har inga idéer kvar. Suck.
Kampen
Jag kommer ihåg när jag var tonåring. Hur jag slösade bort de åren med att falla längre och längre ner i depression och ångest. Om jag ändå hade vetat då vad jag vet nu.
Livet är inte svårare än man gör det. Man måste kämpa för ett lyckligt liv. För mig har den största utmaningen varit att inte fälla krokben på mig själv. Det har tagit lång tid att inse att jag är min egen värsta fiende.
Ångestattackerna återkommer med jämna mellanrum. Men jag vet att de går över. Bara jag är tålmodig och väntar nog länge. Depressionssymptomen är inte heller borta för att evighet. Som jag sa till den senaste (värdelösa) kuratorn jag besökte. Varje dag är en kamp på liv och död. Det är så jag ser det. Om jag förlorar hoppet på förbättring så förlorar jag mitt liv.
Brutala blommor
Och som den växtfreak jag är hittade jag ett par favoriter:
Aldrovanda Vesiculosa
Vattenväxt som kan odlas hemma i en större skål. Fångar små insekter i vattnet med sina fällor. Fällorna slår igen med en hastighet på 1/50dels sekund. Det kan ses som en liten skälvning i hela växten.
Utricularia Sandersonii
De flesta köttätande växter brukar ju både se ut och lukta som skit. Men de här var riktigt söta.
En till växt som kan odlas i vattenskål så att man kan se hela förloppet då de fångar insekter. Fällorna är blåsor på rötterna som suger in bytet på ca 0,3 sekunder.
Revirmarkering
Oprah pratar med nån snubbe om en bok hans skrivit. Den handlar om hur män är, hur alla män är. En massa bullshit alltså. Alla killar är inte likadana. Alla tjejer är inte likadana. Och killar och tjejer är inte varandras motpoler. Människor är olika och lika, om man är man eller kvinna är inte något som bestämmer hur man uppför sig.
Hur som helst...
Jag kom att tänka på en grej som hände under Kirunafestivalen när jag satt och höll pojkvännen sällskap medan han stod på torget och sålde kläder.
En gammal och väldigt full gubbe kommer fram till mig och vill köpa en cigg. Jag har inte många kvar så jag säger nej. Men efter att han har tjatat några gånger vill jag bara få bort honom och hans stinkande andedräkt. Jag säger att han kan få cigaretten, men nej nej, han ska betala. Efter lite tjafs kommer pojkvännen fram. Han ser något irriterad ut. Till slut förhandlar han pris och fixar växel till fyllot. Efter att betalning och allt sånt skett så sätter sig gubben bredvid mig på stenkanten. Då gör älsklingen den gulligaste revirmarkering en kille kan göra. Han trycker sig in mellan mig och fyllot.
Jag har alltid haft svårt för killar som ska komma å rädda tjejen från alla jobbiga människor av det motsatta könet. Men här lyckas han att markera utan att vara otrevlig eller aggressiv. Hoppas bara jag får chansen att återbetala tjänsten någon gång.
När man är så säkra på varandra som han och jag är så är det bara kul att jävlas med resten av världen.
Förvaring av äldre
Det första året efter att jag gick ut gymnasiet jobbade jag inom vården. Mest jobbade jag med psykiskt sjuka men en sommar spenderade jag på ett äldreboende här i Kiruna, Vilan. Första gången personalen där visade mig hur man duschade en dement person innebar en massa stretande och skrik från tanten som skulle duschas. Oerfaren som jag var reagerade jag inte på det. Det var så man gjorde helt enkelt. Det skulle gå snabbast möjligt så att nästa person kunde duschas.
Men efter bara några veckor märkte jag att allt gick mycket lättare om jag inte stressade så mycket. Bara att vänta en extra sekund så att tanten var med på det jag gjorde, det gjorde susen. Tanten skrek inte, hon stretade inte längre emot och var framför allt mycket gladare.
Hur många gånger hade personalen valt att prioritera tid över den gamla människans välmående? (Jag vet att det oftast inte är personalens fel att de är stressade. Det är för mycket arbete som ska utföras på för lite tid. Eftersom jag var oerfaren och inte hade behörighet att ge medicin hade jag inte planeringsbördan över mig när jag jobbade. Men personalen kan inte fråntas ansvar helt och hållet.)
Efter den sommaren bestämde jag mig för att min mor hellre får flytta in till mig när hon behöver det, istället för att flytta in på hem. Man vill inte bli gammal i dagens Sverige. Och får moderaterna fortsätta styra regeringen så är det nog lika bra att vi inför aktiv dödshjälp på en gång.
En sån här trevlig ålderdom kommer vi då inte få.
Tecknade figurer jag vill leva med
Titta bara på honom. Vansinnet i ögonen, de enorma tänderna, de pyttssmå tassarna... kan man annat än älska honom?
Och när jag får barn vill jag ha en liten Stewie reinkarnerad. Minus citronhuvudet, det kan inte vara lätt att trycka ut. Det krävs nog små aggressiva barn om de ska överleva bland allt hundarna (läs: Kia).
Malört
Artemisia absinthium
Malört är en växt som länge använts inom örtmedicinen. Extrakt av de ovanjordliga växtdelarna användes främst för att behandla aptitlöshet, gallbesvär och matsmältningsrubbningar. Fungerar genom att stimulera utsöndringen av matsmältningssafterna. Malört är giftig i för omfattande användning.
Inom örtmagin är det en ört som kommunicerar med de döda. Kan användas för att skydda mot ondsinnade andar eller öppna sinnena för att lättare kunna kommunicera med de döda. Malört förknippas klassiskt med den wiccanska högtiden Samhain (Alla helgons dag).
Idag är det en vanlig brännvinskrydda.
Fick sitt namn för att den användes för att hålla malar och andra insekter borta.
Malört är ganska vanlig i syd- och mellansverige. Blommar från juli till september. Örten är lätt att känna igen på sin silvriga färg och den aromatiska doften.
Fakta och bilder från: Den virituella floran, Alternativmedicin, Paranormal.
Kortfattad livshistoria
När jag sniffar runt på nya bloggar saknar jag oftast en bra presentation av personen. Det var det jag tänkte försöka mig på idag. Förhoppningsvis så går det utan att tråka ut er.
Född och uppvuxen i Kiruna, en bra bit ovanför polcirkeln. Gick naturbruksgymnasiet i Öjebyn, Piteå, vilket innebar att jag flyttade hemifrån när jag var 15 år. Sedan dess har jag bott i Umeå några år men är nu tillbaka i Kiruna. Har alltid haft mycket djur, genom åren har jag haft 2 kaniner, 4 hästar, 1 marsvin, 7 tamråttor och 3 hundar. Men inte alla på samma gång tack och lov. Jag har aldrig sålt eller avlivat ett friskt djur. Hos mig stannar man till döden. På gott och ont.
Mina framtidsdrömmar ändras ofta. Just nu strävar jag mot djursjukvårdarutbildningen, men för att komma in måste jag förbättra högskoleprov eller betyg. I höst ska jag göra försök på båda de sakerna.
Jag älskar att läsa och skriver mycket själv. Titta in på min bokblogg! Där finns det alltid tips på böcker att läsa.
När det gäller film och TV så blandar jag tecknat med rysare och en stor portion bollywood (indiska filmer). Några av mina absoluta favoriter är Devdas, Natural born killer och Svampbob Fyrkant.
Har problem med smärta i leder och muskler men ingen diagnos. Sedan jag var tonåring har jag kämpat mot depression och ångest. Det är en kamp på liv och död som jag just nu vinner stort. Men eftersom jag vet att jag lätt kan befinna mig på den förlorande sidan så tar jag inget för givet.
Mitt livs största sorg var då min bror dog alldeles för ung. Det har varit svårt att finna någon mening i varför han inte fick vara kvar längre men ibland händer saker helt utan orsak.
I januari åker min pojkvän hem till Indien. Förhoppningsvis kommer han tillbaka utan en fru som hans föräldrar valt åt honom. Men om det blir slutet för den här kärlekshistorian så blir det. Jag har bestämt mig för att vara glad så länge det är möjligt.
Stockholm Pride 2009
Jag är sååå sugen på att ta mig ner till huvudstaden nästa vecka. Årets Pride startar ju på måndag. Har velat besöka pride så länge jag kommer ihåg. Men än har det inte blivit av och i år är det omöjligt igen. Inga pengar och inget sällskap. Är ju alltid roligare att åka bort med någon, även om det inte är nödvändigt.
Så jag får sitta här uppe i fjällen och frysa under årets parad också. Men drömma kan man ju alltid. Det ser ju så jävla kul ut.
Lilla nördpojken
SNÄLLA!!! Kan någon förklara för mig vad som är så bra med Harry Potter!!!
Jag fattar det inte. Hur kan den lilla trollkarlen och hans nördvänner vinna så mycket entusiasm av så många? Själv har jag sett nån av filmerna och det enda som är lite intressant är den uppstyltade engelskan. Efter den upplevelsen håller jag mig långt bort från Potter-snubben.
Visst, människor tycker olika och det är det som är så bra med världen... bla bla bla. Men man brukar ju kunna förstå andra människor utan att tycka som dem. Men i det här fallet förstår jag som sagt ingenting.
När det gäller fantasy har jag däremot andra tips. Förutom Tolkiens böcker & filmerna som bygger på dessa har jag sökt med ljus och lykta efter böcker med kvinnliga huvudkaraktärer. Som en del i den enormt långa serien av David Eddings finns två böcker i serien om Polgara Besvärjerskan. Där har vi en verkligt stark hjältinna och en intressant personporträtt (något som inte alltid är självklart i fantasy-böcker).
Solskräck
Det blir mer äventyr...
Nytt utseende och lite humor
Såg det här på Oprah i morse. Äntligen blev det värt att slötitta på TV. haha
Borta bra men hemma bäst
Men som sagt. Vi tog oss hem igen utan några större missöden. Börsen är mycket tommare dock. Min budget går åt helvete den här månaden också. Men bara 5 eller 6 dagar kvar tills älsklingen kommer hem. Och då är det för gott. Eller tills han åker till Indien. Men dit är det ju flera månader. Man måste ju tänka positivt.
Uppdatering från Umeå
Hundarna som är med, Eitre och Deci, har haft det hur bra som helst. Till och med fått äta klass de senaste dagarna. Och Deci blev helt galen när hon fick träffa S. Men nu, efter två dagar, verkar hon ha pussat färdigt och har tid att sova också.
Nåja. Nu blir det mat och sedan förhoppningsvis trevlig resa till stugan.
Gulligt gjort
Så här kommer det se ut när jag går av planet i Indien. Eller jag hoppas det i alla fall. (haha)
Hästbryderier
Solen har inte synts en sekund på hela dagen. Istället har det blåst. Jippie.
Så det blev en till slö-dag. Fick åtminstone ut Alma på ängen och longerade henne ett tag. Hon visar ingen hälta varken på ängen eller när jag sprang med henne på vägen. Nu har hon ju skor på sig så hon borde inte reagera. Om hon nu inte fått tillbaka det hon hade för två år sedan. Jobbig hälta som bara syntes när jag red. Och då var den riktigt rejäl. Som tur var bodde jag i Umeå och bara en liten bit från ATG-kliniken. De röntgade hennes ben och allt. Men inget de såg kunde ge den kraftiga hälta som hon hade. Hur som helst så fick jag med mig nåt antiinflammatoriskt och hon blev bra efter den kuren.
Min teori är att hon belastar jättefel när hon går utan skor (för att hovarna gör ont) och får muskelspänningar som kan leda till muskelinflammation. Men jag är ju inte veterinär. Vad vet jag egentligen?
När vi kommer tillbaka hit från Umeå så ska jag rida en sväng innan vi fortsätter hem till stan. Då märker man verkligen om det är nå tjafs med hennes kropp eller inte.
Åtminstone inte regn
Så trots det pissiga vädret så känns det inte så jobbigt. Imorgon siktar jag in mig på soldyrkande. Fyrans väder har lovat mig det.
Regnigt
En regning dag blev en tur till Kalix. Det behövdes lite mat och snacks. Jag hade världens lust att köpa ett gäng pocketböcker. Men om man tänker på att jag har typ 40 böcker jag inte läst än (sist jag räknade) så behöver jag verkligen inte fler böcker. Visst, jag älskar att läsa, men jag undrar om jag inte tycker om att hålla i böcker mer. Skulle vara perfekt att jobba på ett bibliotek. Men den förjävliga arbetsmarknaden vill jag definitivt inte ge mig in i. Och med en högerregering, hur länge kommer biblioteken att finnas (och vara avgiftsfria)?
Efter bilfärd och mat så är vi åter tillbaka i gamla stugan med brasan tänd och fyra trötta jyckar liggandes lite överallt. Det känns inte helt jobbigt att solen lyste med sin frånvaro. En regnig sommardag är inte helt hopplös. Men om nån vädergud skulle läsa det här så tycker jag fortfarande mer om solen. Skicka inte ner nå regn för min skull.
Man måste väl säga nånting om Micheal Jackson. Han är död. Det är tråkigt för hans familj och särskilt hans barn. Men den största artisten någonsin? Den största artisten under 80-talet, och början av 90-talet, kan jag gå med på. Då gjorde han bra skivor. Men efter det... Världens största artist någonsin är helt klart Madonna. Hon har lyckats med något som Micheal misslyckades kapitalt med - att förnya både image och musik. Och 50 år gammal är hon fortfarande het för ungdomar. Hur många artister kan säga det? Är inte särskilt förtjust i hennes musik. Men hon är en förebild som driftig företagare och kvinna.
Äntligen framme!
Det kändes som att det tog en evighet men nu är vi framme i stugan. Hundarna fick tuppjuck och har betett sig som tokar (sprungit runt runt runt), men de blev rastade tillslut. Nu har jag satt på tre element och gjort upp eld. Så nu sitter vi här med te och mackor och halvmyser. Det skulle varit helmysigt om det varit över 10 grader här inne. Och om det hade varit något bättre än Beck på TV. Nåja, man tar vad man haver.
Be till gudarna och gudinnorna att vädret ska lysa på oss de närmaste dagarna. Enligt prognosen ska det vara pissväder men man kan ju alltid hoppas att de har fel. Eller be att de ska få fel.
Up, up and away!
Varför ska alla djuren få kåtslag samtidigt?
Och mamma... vem bor jag hos? Du vet vem M är. Är du riktigt nyfiken kan du ju kika in på hennes egen blogg. (Kolla länkar)
Ny favoritserie
Handlar om "the piemaker" Ned som kan väcka folk (och andra saker t.ex. persikor) från det döda (eller det ruttna antar jag) men en nuddning av pekfingret. Han hjälper en privatdetektiv att lösa fall. Det gör ju jobbet att hitta mördare väldigt mycket lättare om man kan väcka offret från det döda och fråga. Lika absurdt och härligt som det här låter, lika absurd och härlig är serien. Det är som en saga med väldigt speciella figurer (läs: hollon) och en mer invecklad dialog än Gilmore Girls (serie på femman som har slutat nu), föresten en av mina absoluta favoriter. Den är snygg också, lite retrokänsla. Hur som helst, jag är kär. En annan aspekt av Jesus-jobbet (som Jesus inte hade problem med eftersom han hade barn med Maria Magdalena) är att alla han rör vid som lever dör. Så gissningsvis är hans sexliv inte alltför hett.
Hur mycket jag än vill träffa brorsan och farmor igen så skulle jag inte byta bort kramar från älsklingen eller hundarna. Nångång måste man bara acceptera saker som de är. Även om det är jobbigt.
Hela flocken
Kia (2 år), Noname (10 år), Deci (7 år) och Eitre (4 år)
balanstrubbel och löptikar
Vi (jag och M) hade planerat en tripp till Coop och när vi ändå var på gång åka till hennes mor och hämta nyckeln till älsklingens nya lägenhet. Men nu blev det bara Coop. En rätt slö dag med andra ord. Tyvärr är det alldeles för många sådana i mitt liv just nu.
Kia har börjat löpa, Noname är på gång och Deci börjar väl också snart. Så Eitre blir snopp-tvättad varje kväll. Ännu har han inte blivit helt tokig men det är väl bara en tidsfråga. Ingen av tjejerna är ju i höglöpen än. Förra gången fick M knappt sova nånting för att kåttaxen satt vid sovrumsdörren och gnällde hela tiden för att få komma ut till tjejerna. Men annars gick det bra. Eitre verkar ha lite vett i skallen eftersom han inte är så jätteintresserad av Noname och Deci brydde han sig knappt om. Så incest verkar det inte vara särskilt stor risk för. Även om jag är rätt säker på att det skulle hända fort om man inte hade uppsikt. De är ju trots allt hundar.
Manlighetsproblemet
Jag och M har varit på stan idag med alla hundarna. Det är ett mindre kaos men nu är de åtminstone lugna. Och jag är också lugn nu efter att jag fått min choklad. Var minst sagt sugen i morse.
Nu sitter vi och tittar på Date my ex. Det har blivit en daglig del av vår tv-ritual. Inte för att det är en bra serie. Jo och Slade var förlovade, bröt förlovningen, gjorde slut, blev ihop igen och gjorde slut igen. Nu ska Jo hitta en ny kille. Varje vecka kommer 3 nya killar och varje vecka är det bara en kille som får stanna. Var kommer exet in då? Jo, killarna bor hos Slade medans de datar Jo. Killen som fick stanna första veckan går inte ihop med Slade. Nu ser det ut som att det blir slagsmål.
Varför är det ingen som pratar om aggression som ett manlighetsproblem? Småkillar får bråka litegrann för att de är just killar. Ingen borde få visa upp någon slags destruktiv aggression. Arg måste man ju få bli men om känslan leder till att andra människor eller en själv skadas så borde ju någon säga stopp.
Jag kommer fortfarande ihåg när jag gick i lågstadiet och en kille i min klass var på mig och min kompis hela tiden, kallade oss fula namn och drog oss i håret och knuffades. När vi gick till läraren eftersom det verkade omöjligt att få honom att sluta (det hade gått mycket längre än bara lite retande) sa hon att han var kär i oss. Vi skulle alltså vara glada (!) att han trakasserade oss. Då reagerade jag inte särskilt mycket men förstod inte varför fröken inte ville hjälpa oss. För mig var det inte det minsta roligt. Jag säger bara: Om en lärare säger något liknande till mina barn så kommer inte den läraren vara lärare åt mina barn så länge till. Varför lära små tjejer att man måste ta våld med kärleken? Vi vill väl undvika att kvinnor accepterar våldsammheter i förhållanden, eller?
Nya bloggar!
Följ min blogg med bloglovin
underbara skor
Varför vill man alltid shoppa när pengarna tryter? Den här gången ska jag hålla beställar-fingrarna i styr.
Välgörenhet?
Mina finanser är inte de bästa just nu. Lever man på soc-pengar så blir man inte fet direkt. Men nu jävlar ska jag inte få slut på pengar den här månaden. För att klara det målet har jag räknat ut mina fasta kostnader och delat upp resten av pengarna på fyra veckor. Det blir 350 kr / vecka. Det ska vara nog till mat, cigg, bensin och mitt rätt stora chokladbehov. Som sagt, man blir inte fet. Som extra försiktighetsåtgärd har jag också börjat skriva upp vad jag köper och för hur mycket. Inget ska gå fel. Men då kommer ju den väldigt otrevliga räkningen från Agria. Allt är åt helvete och snart får jag hora in pengar. Resan till Umeå är nog bara att glömma.
Det är en ledsen Veronika som sitter på terassen och svettas.