längtan längtan längtan

Helgen i Boden blev väl minst sagt tråkig. Har legat i sängen med ont hela tiden. Och därför blev ju pojkvän-dosen oväntat låg. Skulle varit trevligare att tillbringa dagarna ute på marknaden med honom. Inte för att jag tycker om marknader. Men jag tycker om honom. Nu fick jag istället bara lite gos på kvällarna innan han somnade. Och det är tidigt kan jag berätta. Eftersom dem stiger upp hur tidigt som helst för att laga mat och te och bröd och allt vad de nu äter på morgonen. Indier är tuggmaskiner.

Hur som helst fick jag inte nog med närhet så hela den här veckan kommer att bli tortyr tills han kommer hem till Kiruna igen i början på nästa vecka. Om man ska göra sånna där småbesök så ska man överdosera pojkvän så mycket att man är glad att åka ifrån varandra igen. Tyvärr är det riktigt svårt att göra det när man som jag har en pojkvän med allvarliga arbetsnarkoman-drag. Förhoppningsvis går det över till hösten när klädförsäljningen slutar. Men jag är inte helt övertygad.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0