Skön promenad

Varför går jag inte ut med bara Noname? Det var en sån skön och avslappnande promenad vi tog till Konsum imorse. Gamla tanten är så cool, nästan inget höjer hennes energinivå märkvärt. Om nu inte skälltaxen och hispiga Kia är med. Då är Noname nästan lika hemsk som dem. Men som sagt, ensam med henne, fy fan vad skönt.

Föresten har hon börjat snarka så mycket den senaste tiden att jag börjar bli orolig för att juvertumörerna vi opererade bort förra sommaren ändå hade hunnit sprida sig. Det är väl bara att hålla tummarna och hoppas på det bästa. Noname är ju min gamling, och Kia behöver någon som verkligen kan sätta henne på plats då och då. Men hon fyller ju 10 år om några månader. Hundarna stannar inte hos en för alltid. Även om man skulle vilja det ibland.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0