Men världen snurrar fortfarande

För alla er som känt storslagen sorg. Den där hemska smärtan i hela kroppen. En längtan efter hopp, eller åtminstone något som lindrar saknaden. Vetskapen om att något man en gång hade aldrig kommer att bli ens ägodel igen. Kärlek som släcker allt hopp. Livet är förändrat i ett ögonblick.

Kanske borde jag skyddat mig mer. För den här gången hade jag kunnat slippa allt det här. Kanske kommer jag aldrig mer ta något för givet. Men jag trodde att jag redan lärt mig den läxan. Hur många människor måste jag förlora innan jag har betalat tillbaka?

Ändå ångrar jag ingenting. En dag av lycka är värt ett liv i sorg. Och de senaste månaderna har jag verkligen varit lycklig. Som aldrig förr.

Kom-ihåg-anteckning från vår allra första kväll tillsammans: Glöm inte att förtrollningen alltid släpper.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0