LEVA i FLOCK

Besöket på AF var inte helt deprimerande denna gång. Visst... inget jobb men arbetsterapheuten ska sätta igång en utredning på mig. Hon trodde att det kanske till och med skulle sätta fart på läkarna. Vore ju trevligt att åtminstone få en annan undersökning än blodprov. För det är det enda de lyckats med på 10 år. Inte för att mitt hopp är lika stort som AF-människornas. Skulle de sätta igång och undersöka mig ordentligt nu och hitta något som skulle hjälpa mig mer långsiktigt än värktabletter... ja... fy fan vad förbannad jag skulle bli. Kanske hade jag kunnat må bättre tidigare om någon bara gjort någonting. Men man får väl vara glad för det man får.

Tyvärr måste jag dock lägga mina studiplaner på is den här terminen. Ska satsa stenhårt på högskoleprovet och om det går helt åt helvete får jag väl börja plugga upp gymnasiebetygen på heltid nästa termin. Avsaknaden av hjärngympa kanske gör att jag sätter igång på allvar med att lära mig arabiska och hindi. Min spanska skulle också behöver mer övning. Tyvärr är det ju svårt att ta sig i kragen och plugga om man inte har prov som tvingar en... och en lärare som kan bogsera en lös när man fastnat.